Psykisk Hälsa Huset Almedalen 2018
Kinbergs plats 8 i Visby
Kinbergs plats 8 i Visby
Den 2-6 juli 2018 hittar du Psykisk Hälsa Huset i Arbetarförenings hus på Kinbergs plats 8 i Visby. Våra seminarier webbsänds LIVE och kan även ses i efterhand i programpunkterna. Kom och prata psykisk hälsa, ta en kopp kaffe och vila i trädgården.
Barn och unga som mår dåligt ska få hjälp – det tycker alla. I dag är hjälpen ofta utspridd och splittrad. I värsta fall hittar man aldrig rätt. En helhet med barnet i centrum i en samlad organisation borde fungera bättre – är skolan rätt ställe? Vårdcentralen?
Förtäring:
I det pågående projektet ”Stöd och behandling för barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp” ingår både en kunskapsöversikt och ett utvecklingsprojekt som beskriver hur stöd och behandling kan utvecklas och förbättras. Kunskapsöversikten omfattar metoder för screening och bedömning, samt stöd och behandlingsformer. Vilket stöd och vilka behandlingsformer har hög, medelhög eller acceptabel giltighet samt vilka metoder finns tillgängliga i Sverige?
I översikten framgår att patientutbildning om den egna diagnosen, och träning i känsloregleringsstrategier ingår i alla de behandlingar som visar på stark giltighet.
Utvecklingsprojektets mål är att: Så snart en myndighet får kännedom om våld eller sexuella övergrepp mot barn, ska barn och föräldrar få information. Alla erbjuds individuell bedömning av behovet av stöd och rehabilitering. Alla som har behov erbjuds stöd och behandling. Erbjudna metoder bygger på evidensbaserad praktik.
Förtäring:
Nya sätt att se den drabbade och dess närstående som resurs. Vi diskuterar kring de senaste sätten att hantera och bemöta självskadebeteende: Brukarstyrda inläggningar, självskadechatt samt den nya internetförmedlade behandlingsmetoden för ungdomar; ERITA.
Förtäring: Nej
Många barn och unga som placeras i heldygnsvård genom socialtjänsten lider av svår psykisk ohälsa. Här behövs ett nära samarbete mellan socialtjänst, utförande verksamhet och barn- och ungdomspsykiatrin för att uppnå goda resultat. Hur ska vi förstå behoven och organisera insatserna på bästa sätt?
Psykisk ohälsa bland unga ökar i samhället och andelen är högre hos individer med svåra psykosociala förhållanden. Gruppen som är placerade i heldygnsvård (t ex i familjehem, hvb eller på behandlingshem) tillhör de som bedömts ha svårast psykosociala förhållanden. Under vårdtiden befinner de sig också ofta långt borta från sina familjer och de personer som varit inblandade i att stödja dem tidigare i livet och nya personer ska hålla ihop vården. I och med att psykisk ohälsa ofta är en del av det som gjort situationen i hemmet eller skolan ohållbar är kvalificerad vård ett centralt behov att få tillgodosett. Att lyckas med detta är en svår utmaning, men samtidigt avgörande för att uppnå önskade resultat. Vem ska se till att de får rätt vård och hur ska insatserna se ut? I detta seminarium kommer företrädare från både kommun, landsting och utförarorganisationer tala om denna utmaning från sina olika perspektiv och diskutera både goda exempel och visioner om framtidens ungdomsvård.
Förtäring:
Utökad information om evenemanget
Redan Hippokrates sa att promenader är människans bästa medicin och idag vet vi allt mer om hur fysisk aktivitet kan bidra till psykisk hälsa. I detta seminarium vill vi genom att lyfta fram intiativtet Mental Health Run och ett exempel på hur man infört motion i behandlingen av psykisk sjukdom lyfta fram två sätt att bidra till både primär, sekundär prevention och behandling av psykisk ohälsa genom fysisk aktivtet .
Exemplen kommer sedan ligga till grund för en gemensam diskussion tillsammans med politiker och publik för att bidra till ett samhälle i rörelse för psykisk hälsa och både mindre nationalekonomiska och humanistiska kostnader av våra vanligaste folksjukdomar idag.
Förtäring:
Personer med allvarlig psykisk sjukdom dör 15-20 år tidigare än den övriga befolkningen – framförallt i hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Hur kan det vara så?
Svaren från berörda personer, deras närstående och vårdpersonal är tydliga. Det finns en klyfta mellan patienters behov och hur hälso- och sjukvård är organiserad. Det finns en brist på kunskap om psykisk sjukdom inom somatisk vård. Det finns en stuprörsorganisation i vården som försvårar för denna patientgrupp och gör att närstående får ta ett oproportionellt stort ansvar. Det finns en självstigmatisering hos berörda som påverkar dem negativt i kontakten med vården.
Vi visar på möjligheter som kan överbrygga dessa klyftor: Samarbete, kontinuitet och starka länkar mellan patienter, deras närstående och den somatiska vården kan få positiva resultat. Det är hög tid att ta dessa förslag på allvar och förändra det som behövs.
Förtäring:
Den psykiska ohälsan hos barn i åldrarna 10 – 17 år har ökat med över 100 procent på tio år. Framförallt är det ångestsyndrom och depressioner som ökar. Utvecklingen är oroväckande då tidigt insjuknande riskerar leda till livslång sjukdom med varaktigt försämrad funktionsförmåga.
Genom tidiga insatser kan sjukvårdsresurser användas effektivare och de kan bespara barn, unga och deras familjer onödigt lidande som vanligen är förenat med långa väntetiderna till den specialiserade sjukvården. Projektet ”Ungas psykiska hälsa” i Västra Götalandsregionen utgår ifrån den enkla idén att tidiga insatser för barn och unga med lättare psykisk ohälsa gör skillnad.
Förtäring:
Vad är det som gör medmänskliga samtal till ett så oöverträffat förhållningssätt när det kommer till att främja psykisk hälsa? Stämmer det att alla kan använda det – i nästan alla områden av livet? Vad behöver någon få höra – eller prata om – när den mår dåligt?
Förtäring:
Det finns idag tillgängliga riktlinjer som specificerar vilken behandling som ska erbjudas patienter med psykisk ohälsa inom den specialiserade vården, och dessa riktlinjer täcker in de flesta psykiatriska tillstånd. Dessa riktlinjer bidrar till tydlighet och transparens i vården och ökar möjligheten till brukarinflytande.
Det finns dock ett stort antal patienter inom psykiatrin med problemområden och diagnoser som inte beskrivs i dessa riktlinjer eller som uppvisar komorbida besvär. För att vården för dessa patienter ska hålla hög kvalitet och för att minska risken att bli utelämnade till enskilda behandlares godtycke, behövs tydliga övergripande system som kan hjälpa behandlare och ledning att skapa transparens och att utvärdera vården.
Förtäring:
Företrädare för Svensk Psykiatrisk Förening och ST-läkare i Psykiatri föreläser om tvångsåtgärder, översiktligt om lagstiftning, praktik och förekomst. Publiken inbjudes till samtal. Forskare deltar med presentation av projekt om ökat delat beslutsfattande och mål att minska tvångsåtgärder.
Förtäring:
Migration är en riskfaktor för den psykiska hälsan och många med migrationsbakgrund får inte rätt psykiatrisk vård. Hur kan vi förbättra möjligheten till en god psykisk hälsa för personer som flytt eller invandrat till Sverige? Hur kan vi förbättra förutsättningarna för målgruppens etablering?
Förtäring:
Närmare var tionde ungdom ger omfattande stöd och hjälp till anhöriga. Detta kan leda till att de unga känner press och stress, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa, skolfrånvaro och studieavhopp. Dessa ”Unga Omsorgsgivare” (UO) har först de senaste åren uppmärksammats i Sverige.
Under seminariet kommer UOs situation att presenteras och diskuteras. Likaså vilket stöd som finns i samhället och behov av forskning och utveckling. Sedan januari 2018 genomför Nka:s forskningsgren vid Linnéuniversitetet EU Horizon 2020-projektet Psychosocial Support for Promoting Mental Health and Well-being among Adolescent Young Carers in Europe – ME-WE. Projektets mål är att systematisera kunskap om UO , att samskapa förebyggande psykosociala insatser samt att få ett gränsöverskridande kunskapsutbyte och aktiviteter för spridning av kunskap kring målgruppen.
Förtäring:
Det är oerhört populärt att spela dataspel och det är helt oproblematiskt för de flesta. En mindre grupp, framförallt pojkar i tonåren, fastnar i dataspelsberoende. Precis som med alkohol- och drogberoende kan det vara mycket svårt att minska på överdrivet dataspelande utan hjälp.
Överdrivet dataspelande är också kopplat till flera negativa konsekvenser för hälsan. Svensk forskning pekar på att cirka en procent av ungdomar 12-16 år kan ha ett beroende av dataspelande, dubbelt så många enligt föräldraskattning. Förekomsten av överdrivet spelande har också visat sig vara högre hos ungdomar med ADHD och depression.
Under seminariet ska vi prata om vad överdrivet dataspelande kan innebära för individen och vilka krav den nya diagnosen ställer på vården och övriga samhället.
Förtäring:
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Arbetsgivaren ska ansvara för den psykosociala arbetsmiljön, men många chefer känner sig osäkra på hur de ska agera när en medarbetare drabbas av psykisk ohälsa. Hur kan vi öka kunskapen och minska stigmat runt psykisk ohälsa?
Det finns verktyg för chefer och kollegor, utvecklat i samarbete med arbetsgivare och myndigheter, där konkreta råd varvas med kunskap för att förbättra arbetsmiljön och värna medarbetarnas psykiska hälsa. ”Så gör du som chef” och ”Så gör du som kollega” är ett studiematerial som kan användas på alla arbetsplatser som vill öka kunskapen och minska stigmat runt psykisk ohälsa.
Förtäring:
Vad är det som gör att 7 av 10 självmord är mäns? Vad behöver hända för att mäns självmordsförsök och självmord ska minska? Under 2018 har NASP (Karolinska Institutet) och organisationerna Suicide Zero, SPES och Mind ett samarbete som syftar till att synliggöra mäns psykiska hälsa och självmordsbenägenhet.
Förtäring:
Den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga i Sverige. Trots att skollagen är tydlig med att alla barn ska få hjälp utifrån behov, så är det många föräldrar som tror att deras barn måste ha en diagnos och stöd från BUP för att få hjälp i skolan. Fungerar samverkan mellan BUP och elevhälsan?
På senare år har det varit mycket fokus på barns skolprestationer. Alla ska nå målen, annars är det ett misslyckande för skolan, för rektor, för läraren men framförallt för barnet självt. Är det rimligt att ha ett system där så många slås ut och ger upp redan som tonåringar?
Förtäring:
Det finns stora vinster, mänskligt och ekonomiskt, med att så tidigt som möjligt identifiera och behandla psykisk ohälsa hos barn och unga. För det behövs helhetsperspektiv och samordning. Hur bör ansvars- och rollfördelningen för en långsiktig strategi utformas för bättre psykisk hälsa hos unga?
Länk till hela programpunkten på Almedalens webbplats
Förtäring:
Idag får alla legitimerade läkare praktisk tjänstgöring och kunskaper om psykiatri under AT-tjänsten, men nu när denna reformeras försvinner obligatorisk tjänstgöring i psykiatrin. Vilka effekter får detta för svensk sjukvård? Hur bibehåller man psykiatrisk kompetens i sjukvården?
Förtäring:
Personer med svårare psykisk ohälsa har sämst ekonomi av alla funktionshindergrupper. Och trots att det har sett ut så i över 30 år och trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur nu, har inga större förbättringar gjorts. Den dåliga ekonomin är stressande och försämrar ens möjlighet till återhämtning. Men så lite som 500 kronor mer i månaden kan å andra sidan förbättra den psykiska hälsan, och minska risken för att personen läggs in i den psykiatriska heldygnsvården, visar forskning.
Förtäring:
Hur kan ungdomsmottagningar arbeta hälsofrämjande, förebyggande och behandlande med psykisk hälsa?
Förtäring:
Att ha en närstående med psykisk ohälsa kan ställa höga krav. Den långvariga stressen ökar risken för den anhöriga att själv bli sjuk. Vem hjälper anhöriga att orka? Hur kan dialogen mellan vårdpersonal och anhöriga förbättras? Hur bygger vi broar och skapar förtroende dem emellan?
Förtäring:
Alla vet vikten av brukardelaktighet för att utveckla vårdens verksamheter. Men hur ska vi göra samarbetet meningsfullt för både brukare och personal? Hur kan inflytandet bli konkret och brukarnas kompetens blir en självklar del i verksamhetsstyrningen?
Förtäring:
Många tänker på en äldre människa som en bullbakande mormor, men verkligheten är mer komplicerad. Faktum är att depression och självmord är vanligast bland personer över 65 år, något som sällan talas om. Vården fokuserar ofta enbart på den fysiska hälsan och missar helheten. Hur kan vi lyfta äldres psykiska ohälsa? Hur kan vi nyansera bilden av äldre och bättre möta deras behov? I panelen deltar en Hjärnkoll-ambasssadör med egen erfarenhet av självmord i familjen samt experter och politiker.
Förtäring:
Det finns stort behov av ökad patientcentrering i hälso- och sjukvården. Professionerna har antagit utmaningen men hur ser vi till att patienterna deltar i arbetet? Vad händer när vi tillsammans utvecklar vårdens arbetssätt? Hur kan patienten bli en resurs för vården istället för en belastning?
Förtäring:
Självmord, eller psykologiska olycksfall, kan förhindras. I dag finns stor kunskap om hur vi kan förebygga majoriteten av alla självmord som tar ungefär 1500 personers liv varje år. Men kunskapen är inte allmänt känd. Ska självmorden minska måste fler ta del av vad vi alla kan göra för att bidra.
Förtäring:
Alla med Schizofreni eller psykossjukdomar ska ha en individuellt utformad plan för kroppslig och psykisk hälsa, sjukdomsbehandling, arbete sysselsättning, fritid och vardag. Genom att medarbetare och patienter rapporterar in data finns det underlag för förbättring och jämlik vård – men hur går det?
Länk direkt till webbsändningen
Länk till hela programmet på Almedalens webbplats
Förtäring:
Vad hoppas politiken att vården ska göra? Vad vet vården om sina resultat? Är patienterna nöjda? Kan man ge ekonomiskt effektiv vård och samtidigt ha nöjda patienter? Vad händer med tilltron till vården när personalen flyr och mår dåligt?
Förtäring:
Hur kan ungdomsmottagningar arbeta hälsofrämjande, förebyggande och behandlande med psykisk hälsa?
Förtäring:
Vi finns på Kinbergs plats 8
Det finns två ingångar
På Psykisk Hälsa Husets Facebooksida kan du följa uppdateringar i evenemanget.
Psykisk Hälsa Huset på Facebook