Den psykiska ohälsan bland våra barn och unga ökar dramatiskt. Vi har evidensbaserade insatser som vi vet ger konkreta resultat – varför använder vi dem inte? Kan sociala investeringar och utfallskontrakt ”surra de ansvariga vid masten” och säkra att det som ska göras verkligen blir gjort?

Barn och unga mår dåligt psykiskt. Det handlar om allt från bristande motståndskraft mot livets besvärligheter och en stressande livssituation till barn och unga med omfattande funktionsnedsättningar och allvarliga psykiska sjukdomar. Vuxenvärlden letar efter orsaker, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård diskuterar vems ansvaret är. Staten, kommuner och regioner säger alla att det krävs krafttag men varför händer inte mer. I Norrköping görs försök att förbättra hjälpen till placerade barn med ett socialt utfallskontrakt. I många andra delar av landet har pengar avsatts till sociala investeringar men det verkar krävas mer än pengar. Hur skapar vi den pådrivande kraften som får alla aktörer att verkligen göra det som behövs för barnens bästa? Vad ska våra välfärdssystem ansvara för och vad är barn och familjernas ansvar? Med en mix av experter, politiker och tjänstemän diskuterar vi vad som krävs för att gå från ord till handling.

Medverkande:
Ing-Marie Wieselgren, Psykiater, moderator, Akademiska sjukhuset
Lars Stjernkvist, Kommunalråd, Norrköping
Anders W Jonsson, Sjukvårdspolitisk talesperson, förste vice partiordförande, Centerpartiet
Josefin Klingwall, Projektledare, Lumell Associates
Tomas Bokström, Projektledare, RISE
Fredrik Lindencrona, Rådgivare, Region Stockholm

Psykisk ohälsa bland barn och unga en av vår tids största utmaningar. Hur kan omställningen till den nära vården i praktiken möta utmaningen? Vad säger politiker och experter som leder utvecklingen – hur skapar vi en lättillgänglig vård med tidiga insatser och vänder utvecklingen?

I seminariet visas exempel på hur man arbetat för att utveckla en modell för såväl behandlingsmetoder som nya ”organisationssätt” i primärvården för att öka tillgången till vård och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund kommer det att vara ett panelsamtal tillsammans med politiker och verksamhetsknutna personer där fokus kommer att ligga på framgångsfaktorer, utmaningar och ge en idé om framtidens insatser kring barn och unga med psykisk ohälsa. Ämnen som kommer diskuteras: stegvis vård – en del av lösningen? Olika perspektiv på framgångsfaktorer och lärdomar. Framtiden – Hur täpper vi till de organisatoriska mellanrummen och bygger en hållbar struktur för samhällets insatser?

Medverkande:
Janette Olsson, Ledamot i psykiatriberedningen, vice ordförande västra Hälso- och sjukvårdsnämnden (S)
Zophia Mellgren, Moderator, projektledare för Unga psykiska hälsa, Västra Götalandsregionen
Lise-Lotte Risö Bergerlind, Moderator, enhetschef för Kunskapsstöd psykisk hälsa Västra Götalandsregionen
Evelina Stranne, Moderator, Biträdande projektledare för Unga psykiska hälsa, Västra Götalandsregionen
Linn Brandström, Ordf. Personalutskottet, ledamot i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (M)

Varje år hamnar minst 50 000 medarbetare i kommuner och landsting i långtidssjukskrivningar. Är det samma personer som är sjuka år från år och går det att hitta grupper som kan få effektiv hjälp redan innan sjukskrivning?

Vi presenterar på detta seminarium resultat från studier av sjukfrånvaro och förebyggande insatser i sex regioner och sju kommuner. Är det samma personer som är sjuka år från år och går det att hitta grupper som kan få effektiv hjälp redan innan sjukskrivning? Presentationen följs av en paneldiskussion om hur utveckling och införande av tidiga insatser för att förebygga sjukfrånvaro kan stödjas av politisk- och tjänstemannaledning i kommuner och regioner.

Medverkande:

• Ebba Östlin, (S), Kommunstyrelsens ordförande, Botkyrka kommun
• Anna-Britta Åkerlind, (C), Oppositionsråd och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, Örnsköldsviks kommun
• Ing-Marie Wieselgren, Nationell samordnare psykisk hälsa, SKL
• Jonas Lundberg, Partner, Lumell Associates

Vårdpersonalen kämpar för att ge psykiskt sjuka patienter den vård de behöver. De vittnar samtidigt om arbetsplatser präglade av hyrläkare med lågt inflytande över den medicinska utvecklingen. Vad kan arbetsgivare inom psykiatrin göra för att skapa bättre fungerande arbetsplatser åt psykiatriker?

Den svenska psykiatrin behöver förbättras i grunden och våra psykiatriska läkare borde stå i centrum för att leda denna förbättring. Men istället minskar deras inflytande och andelen hyrläkare med liten eller ingen möjlighet till långsiktig delaktighet ökar. Det är en utveckling som inte gynnar någon: patienter och anhöriga får mindre kontinuerlig kontakt med sin läkare och läkarna får stressiga arbetsmiljöer där de endast har tid att träffa patienter utan möjlighet att driva det medicinska förbättringsarbetet framåt. Kvaliteten på den psykiatriska vården riskeras och i förlängning drabbas patienterna när arbetsplatserna inte fungerar. Detta är ett hot mot vården. Vägen till en fungerande psykiatri går via fungerande arbetsplatser för psykiatriker. I en panel med ledande röster från arbetsgivare, fackförbund, intresseorganisationer och vårdföretag debatterar vi hur arbetsmiljön ska förbättras för Sveriges psykiatriker

Medverkande:

• Fredrik Leandersson, Psykiater, Medicinsk Chef, Wemind
• Erik Dahlman, Psykosläkare, Huvudskyddsombud, Läkarförbundet
• Sofia Rydgren Stale, Psykiater, Andre vice ordförande, Läkarförbundet
• Karl Lundblad, ST-läkare, ST representant, Svenska Psykiatriska föreningen

Vi bråkar med våra barn om skärmtid och svarar på jobbfrågor så fort det plingar till. När digitala tjänster tävlar om vår tid är det lätt att bli distraherad. Vilken roll spelar tiden framför skärmen för hur vi mår? Vad händer när skärmanvändandet går överstyr?

En hjärnforskare och en psykolog diskuterar hur digitala aktiviteter påverkar oss och presenterar konkreta verktyg för att ta kontroll över koncentration och uppmärksamhet både hemma och på jobbet. Hör om hjärnans formbarhet och grundläggande förutsättningar, hur belöningssystemet triggas av sociala medier, hjärnans behov av stimulansfri tid samt tonårshjärnans biologiska sårbarheter. Det nya arbetslivet – mitt i en digital revolution – är flexibelt, oförutsägbart och flödar över av information. Det ställer höga krav på att ha rätt uppsättning psykologiska färdigheter för att hantera denna nya verklighet.

Medverkande:

• Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet
• Björn Hedensjö, psykolog, Wemind

Väntetiderna till barn och ungdomspsykiatrin ökar. BUP:s problem är mångfacetterade och behöver adresseras från flera håll och på lång sikt – men finns det något som vi kan göra idag? Vilka konkreta actions kan BUP använda sig av som förbättrar tillgängligheten och hjälper våra barn?

BUP:s bristande tillgänglighet och långa väntetider är ett problem och tillgänglighetsdata pekar på längre köer under de senaste fem åren. Det nya politiska styret har satt ett mål om köfri barn- och ungdomspsykiatri, där Staten och SKL ska sluta avtal om större statligt ansvarstagande med ökade resurser för att bl a stärka relevanta samhällsfunktioner så som elevhälsans främjande. Problemen med BUP är mångfacetterade och behöver adresseras från många håll och på lång sikt. Men finns det något som vi kan göra idag? I Sironas rapport har vi undersökt hur regioner med olika tillgänglighet arbetar och sammanställt konkreta actions att förbättra tillgängligheten till BUP. Sirona bjuder in till samtal för att diskutera vilka konkreta verktyg som BUP kan använda sig av som förbättrar tillgängligheten och hjälper våra barn idag. Hur skapar man ett noga genomtänkt vårdflöde? Hur ser man till att kvalitetssäkrade vårdriktlinjer efterlevs? Hur kan man schemalägga personal på ett smart sätt?

Medverkande:

• Tobias Petrini, Sirona AB
• Britta Stenson, Sirona AB
• Erik Ferreira de Alencar, Sirona AB

Behovet av insatser vid psykisk ohälsa bland barn och unga ökar över tid, precis som väntetiderna. Men är det värt väntan? Hur kan uppföljningen av behandlingsresultat och patientupplevelse inom området psykisk ohälsa säkerställas på alla nivåer?

Behovet av insatser vid psykisk ohälsa bland barn och unga bara ökar och ökar. Barnen och ungdomarna bara väntar och väntar. Men är det värt väntan? Utvärderas behandlingsresultat och patientupplevelse idag på rätt sätt och i tillräcklig utsträckning för att kunna säga att barnen och ungdomarna faktiskt mår bättre av de insatser som de får? Idag har många viktiga kvalitetsregister inom området låg täcknings- och anslutningsgrad och få vårdgivare arbetar systematiskt med uppföljning. Vi önskar på detta seminarium ha ett samtal med olika intressenter om hur relevant kvalitetsuppföljning och påföljande förbättringsarbete på alla nivåer kan säkerställas. Hur kan vi utöka uppföljningen av insatser vid psykisk ohälsa? Hur säkerställer vi att vi mäter rätt saker? Hur säkerställer vi att tillgänglig data används på bästa sätt för att förbättra insatserna på nationell-, regional- och individnivå? Vem bör driva en sådan utveckling och på vilket sätt?

Medverkande:

• Anders Printz, Moderator, Vårdförbundet och Tilia
• Christine Senter, Verksamhetsledare e-hälsa Region Gotland, professionsdoktorand informatik o media samt leg. psykolog, Region Gotland
• Susanne Nordling, Miljöpartiet och Region Stockholm
• Sven Bölte, Professor i barn- och ungdomspyskiatrisk vetenskap och Psykolog på BUP Stockholm, Karolinska Institutet
• Urban Pettersson Bargo, VD, WeMind Psykiatri
• Johan Hilm, Sirona AB

Psykisk ohälsa är ett stort problem bland barn och unga. För att må bra, är det viktigt att ha inflytande, att känna sig delaktig och att ha makten att påverka sin situation.

Projektet Växa och må bra handlar om just det. Vi involverar ungdomar att bidra som experter och att göra förbättringar. Arvsfondsprojektet Växa och må bra handlar om hur man kan skapa och utveckla metoder för delaktighet och inflytande för ungdomar med erfarenhet av psykisk ohälsa.

Ungdomar i åldrarna 16-19 år leder seminariet, berättar om sin roll i projektet, visar film och ger exempel på hur man kan involvera ungdomar och ta tillvara ungdomars erfarenheter som experter. De berättar också om olika material som tagits fram. “När livet kunde varit bättre” till ungdomar och “Våga vara vuxen” till vuxna om hur man kan bli bättre på att visa att man bryr sig om unga som mår dåligt.

Båda materialen innehåller tips till målgrupperna och har arbetats fram utifrån ungdomars egna erfarenheter av ohälsa.

Projektet har också tagit fram en kurs i inflytande för ungdomar “Ta mig på allvar” som fritt kan användas av verksamheter, skolor och myndigheter.

Antalet timmar som unga använder sociala medier är hög och det har sannolikt en stor påverkan på deras välmående. Hur ökar vi medvetenhet och kunskap kring hur olika typer av interaktioner och engagemang via social medier påverkar ungas psykiska hälsa?

Sociala medier är en relativt ny företeelse och det rapporteras såväl positiva effekter, som samhörighet, och negativa, som att många unga, enligt undersökningar, tror att andra lever mer spännande och roliga liv. Seminariet lyfter fram kunskap kring utmaningar, risker och vinster med sociala medier. Genom en internationell studie som samlar, nyanserar och sorterar vi den fakta som finns för att uppmuntra beteenden som främjar psykisk hälsa.

I Sverige tar fyra personer om dagen sitt liv och den psykiska ohälsan och självmordsförsöken ökar bland unga människor. Hur kan du som medmänniska se och tolka tecken på riskbeteende och vad kan du göra för att vara ett stöd? Hur blir det stödet hållbart för dig?

Ett gemensamt seminarium kring civilsamhällets viktiga roll i att möta samhällsutmaningen att minska självmorden. Självmord är inte bara en vårdfråga, alla behöver våga vara medmänniskor och kunskapen kring självmord, risksituationer och riskbeteende behöver spridas. Hur håller du ett samtal med någon som tänker på att ta sitt liv, och vad gör du med svaret? Tillsammans kan vi rädda liv.

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är en allvarlig samhällsutmaning. Barn- och ungdomspsykiatrin, liksom andra verksamheter inom sjukvården som möter denna utmaning, ska kunna erbjuda likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling av god kvalitet.

I ett seminarium samlas verksamhetsanknutna personer och politiker för att presentera och diskutera erfarenheter från en specifik samverkansmodell, utvecklad inom Västra Götalandsregionen mellan BUP och primärvården. Målsättningen är att samtalet om tillämpningen av denna modell ska fungera inspirerande och givande för berörda parter i en gemensam strävan att möta en betydande utmaning.

Medverkande:

• Ulrika Söderlund, Moderator, Regionutveklare Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen
• Lise-Lotte Risö Bergerlind, Moderator, Enhetschef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen
• Cecilia Andersson, Ordförande, Södra hälso-och sjukvårdsnämnden (C)
• Jeanette Olsson, Vice Ordförande, Västra hälso-och sjukvårdsnämnden (S)

Om vi ska klara målet att kapa köerna till BUP krävs en kollektiv samhällsinsats från ALLA instanser som möter barn och unga. Det är dags att tänka strategiskt kring hur samhället kan kraftsamla kring den psykiska ohälsan hos barn och unga.

Regeringen har utfäst att köerna till BUP ska bort, men hur ska det gå till i praktiken? Företrädare för BUP varnar för att de inte ensamma kan lösa problemen med den ökande psykiska ohälsan i landet. Det krävs en gemensam mobilisering från alla samhällsaktörer som möter barn och unga. Fler än BUP måste ha kunskap om och arbeta med psykisk ohälsa på alla nivåer. Fler än BUP sitter på lösningarna. I detta seminarium är ambitionen att föra ett samtal bortom problembeskrivningar och skuldbeläggande och istället titta på vilka nya lösningar som krävs. Det kan handla om bättre samordning, nya samhällstjänster eller sociala innovationer. Vi försöker även lyfta blicken och se vad som görs framgångsrikt i andra länder. NSPH bjuder in till ett samtal mellan representanter från bl a BUP, skolan och politiker om hur vi tillsammans mobiliserar och skapar en gemensam och långsiktig handlingsplan.

Medverkande:

• Acko Ankarberg Johansson, Riksdagsledamot, (KD)
• Marie Härlin, Verksamhetsområdeschef Psykiatri, Region Gotland
• Annica Nilsson, Moderator, Riksförbundet Attention
• Fredrik Malmberg, Generaldirektör, SPSM och f.d. barnombudsman
• Christer Jonsson, Regionråd i Kalmar län, (C)
• Anki Sandberg, Ordförande, NSPH

Psykisk ohälsa kostar samhället hundratals miljarder per år. Satsningar görs men ofta på projektbas utan plan för implementering. Resultat från utredningar som visar på behov av långsiktighet används inte eller nedprioriteras vid politiska beslut.

Psykisk ohälsa, inklusive beroendesjukdomar och funktionsnedsättningar, kostar samhället hundratals miljarder per år. Frågorna har börjat lyftas och vissa satsningar görs men ofta på projektbasis utan implementeringsplan för en jämlik vård i samhället om goda resultat vid utvärdering. Noggranna utredningar och rapporter görs för att se över behov för att bidra till förändring. Långsiktighet lyfts fram. Samverkan. Ibland lagförstärkning eller förändringar. Men av oklar anledning prioriteras inte användning av resultaten för att komma tillrätta med problematiken i grunden på den politiska agendan. Som exempel kan nämnas rapporten ”Tänk långsiktigt” från 2004 eller den så kallade ”Missbruksutredningen” från 2011 där många av de viktigaste resultaten fortfarande inte implementeras. Tiden går. Vi måste prioritera att lyfta resultat från utredningar kring psykisk ohälsa till högsta politiska prioritet. Vi har inte råd, nationalekonomiskt men framför allt humanistiskt att låta bli längre.

Medverkande:

• Maria Larsson, Ordförande programutskottet, Psykiatrifonden
• Anki Sandberg, Samordnare, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
• Ing-Marie Wieselgren, Psykiatrisamordnare, Sveriges Kommuner och Landsting

Hur får vi individer med depression, ångest och stress att träna? Hur minskas behovet av biverkningstung medicin och svårtillgänglig psykoterapi? Hur förbättras arbetsmiljön i psykiatrin? Hur minskas kroppslig sjukdom bland psykiskt sjuka och hur aktiverar vi dem i slutenvården?

Sedan 2017 har Psykiatri Sydväst, på uppmaning av våra patienter, erbjudit över 200 individer med depression och ångest att träna regelbundet tillsammans med psykpersonalen på dagliga gruppträningspass. Tidigare forskning visar att träning är lika effektivt som antidepressiv medicin eller terapi och även kan öka effekten av pågående farmakologisk och psykologisk behandling. Träning ordineras på recept (FAR) men studier visar att ordinationen inte följs vid pågående symtom kanske pga energibrist, låg motivation, isolering och skam. Hjärtkärlsjukdom, diabetes och för tidig död drabbar psykiskt sjuka i högre grad än andra. Träning hjälper även mot dessa problem men blir inte utförd i psykiatrin.

Här presenteras bild och film från patienters och personals erfarenheter samt data från klinisk uppföljning av Braining 2017-2019. Vi skissar också kommande projekt med Centrum för Psykiatriforskning för spridning och vetenskaplig utvärdering av Braining i Stockholm. Välkomna!

Medverkande:
Lina Martinsson, Verksamhetschef, Överläkare, Forskare, Psykiatri sydväst, Centrum för psykiatriforskning

Psykisk ohälsa och antal personer som söker vård ökar. 10-15 % har besvär som kräver psykiatrisk behandling. Mörkertalet är okänt. Psykisk ohälsa ger ofta sämre fysisk hälsa. Kan vården bryta trenden? Vad säger forskningen? Hur skapar vi jämlika förutsättningar för tillgång till fysisk aktivitet?

Att fysisk aktivitet är viktigt för vårt psykiska välmående finns det idag etablerad forskning som visar. Det har vi tagit fasta på och jobbar aktivt med att utveckla och anpassa vårt utbud av fysisk aktivitet och andra hälsofrämjande aktiviteter. Vi vill ge ett ökat stöd till våra patienter genom att erbjuda fysisk aktivitet i olika former samt även ge en ökad kunskap och färdighet gällande kosten. Vissa av våra pågående arbeten utgör grund för nya forskningsstudier. Vi ser att den som har en psykisk sjukdom kan ha svårt att hitta en träningsform som fungerar i vardagen. Ofta medför träning en kostnad som kan vara svår att motivera för den som redan har en ansträngd ekonomi. En aktuell fråga för oss är därför att hitta sätt att uppnå en ökad jämlikhet när det gäller att ta del av samhällets utbud av fysiska aktiviteter. Den frågan ställer vi därför till några av politikerna i Örebro län i en avslutande paneldebatt.

Medverkande:

• Karin Haster, Områdeschef, Psykiatri, Region Örebro län
• Mathias Edquist, Versamhetschef, Psykiatri, Region Örebro län
• Yvonne Freund-Levi, Specialist psykiatri/geriatrik, överläkare, docent, Psykiatri, Region Örebro län
• Karin Sundin, Regionråd, Socialdemokraterna

Så går vi mot en jämlik vård vid psykisk sjukdom. Standardiserade vårdförlopp är en del av lösningen. Hur tar vi fram dem? Hur implementerar vi dem?

Att bli bemött med respekt och få samma kvalitet på vården oavsett var i landet du bor är en rättighet. Att få samma vård för kroppslig ohälsa som personer som inte har en psykisk sjukdom borde vara lika självklart. Vi vet dessvärre att detta inte alltid är så idag. Det förekommer diskriminering av personer med psykisk ohälsa och det finns saker som tyder på att det drabbar de med den svåraste ohälsan värst. System för kunskapsstyrning, standardiserade vårdförlopp, väntetidsgarantier, certifiering av enheter, vite vid för lång väntetid lösningarna som surrar i luften är många. Men vad kan göra skillnad för patienterna och vad riskerar bara bli ännu mer administration och inlåsning i kontraproduktiva processer. Vad styr vårdens prioriteringar bakom de vackra orden? Kan vi reglera fram lika människovärde? I detta seminarium diskuterar vi nytt med politiker, profession och patient/brukarföreträdare.

När familjen inte kan ge barnet trygghet och stabilitet får samhället ta över föräldraansvaret. Hur ger vi de placerade barnen goda förutsättningar att ta sig an livet framför dem? Hur ger vi dem stödjande strukturer, verktyg och hopp? Eller tänker vi att ödet redan märkt dessa barn för livet?

Vad vet vi egentligen om ämnet? En sammanfattning av forskningsläget, av SBU.

När vi omsätter teori till praktik, vad möter vi då? Norrköpings kommun arbetar redan idag med särskilda insatser före, under och efter placering. Resultatet är både minskad risk för återplacering och förbättrade skolresultat. Mer än 30.000 barn tas om hand inom samhällsvården varje år. Måste det vara så många? Kan vi förhindra några placeringar, och därigenom öka individens möjligheter till ett gott liv? På Gotland arbetar man med tidiga insatser riktade mot individer och deras familjer. Socialtjänst och BUP arbetar tillsammans i integrerade team.

Avslutande paneldiskussion: Forskning visar att det finns metoder som fungerar. Vi ser att det också fungerar i verkligheten. Varför gör vi inte detta i stor skala? Vad krävs för att de goda exemplen ska få spridning? Vilka är hindren? Vad skapar framgång och förändring?

Medverkande:

• Ing-Marie Wieselgren, Psykiater, moderator, Akademiska sjukhuset
• Petra Blom Andersson, Samordnare, Norrköping
• Marie Härlin Ohlander, Verksamhetsområdeschef, Region Gotland
• Therese Åström, Socionom, med dr, projektledare, SBU
• Knut Sundell, Sakkunnig i socialt arbete, Docent, SBU